Teknisk guide for tak av rostfritt stal

De Roover, W.

Teknisk guide för tak av rostfritt stål

1 Motiv att använda rostfritt stål för tak
Inom arkitekturen används rostfritt stål ofta för sitt tilltalande utseende. Fasader, invändiga paneler, hissar och rulltrappor, räcken och balustrader är några av de mest vanliga användningsområdena. Men de rostfria stålen har mer att erbjuda än ett tilltalande utseende. De tekniska egenskaperna gör det till ett idealiskt materialval för många andra byggnadsändamål, där det också krävs hållbarhet under lång tids användning. För fastighetsägaren kan fördelarna med tak av rostfritt stål främst ses ur tre aspekter:

Maximal livslängd
I miljöer med luftföroreningar krävs korrosionshärdiga material på byggnaden. Chrysler Building i New York är ett tydligt bevis på att rostfritt stål är den idealiska lösningen på detta problem. Denna byggnad uppfördes 1929-32 och är ännu idag ett enastående exempel på lämpligheten med rostfritt stål i tak och fasader. Den stålsort som användes liknar dagens typ 1.4301.

Minsta möjliga underhåll
Det är viktigt att redan på planeringsstadiet för ett byggnadsprojekt komma ihåg de ständigt stigande kostnaderna för underhåll. Tack vare sin långvariga korrosionshärdighet och sin släta ytstruktur behöver tak av rostfritt stål mycket litet underhåll förutsatt att de är korrekt konstruerade och installerade.

Låg vikt
De goda hållfasthetsegenskaperna hos rostfritt stål gör att man kan använda tunnare material än för flertalet andra metalliska material. Detta medför lägre totalvikt hos det färdiga taket, varför en lättare och mera ekonomisk stödstruktur kan användas.

Tak av rostfritt stål kan utföras med många olika metoder – från den traditionella med stående falsar till svetsade system enligt speciella metoder. Under alla förhållanden kan mer än trettio års goda erfarenheter demonstrera den enastående hållbarheten hos rostfria stål.

1.1 Den självläkande skyddsmekanismen hos rostfritt stål
Rostfritt stål är en legering med minst 10,5% krom 1). Detta ger stålet förmågan att mostå korrosion. Krominnehållet i stålet bildar med syre i omgivande luft eller vatten en osynlig skyddande hinna av kromoxid. Om denna hinna skadas, mekaniskt eller kemiskt, bildas spontant en ny i närvaro av syre. Korrosionshärdigheten ökar med ökande kromhalt i stålet och höjs ytterligare genom legering med molybden. En tillsats av nickel förbättrar formbarheten och svetsbarheten. De nickellegerade rostfria stålen härdas genom kallbearbetning, vilket kan tillföra en ytterligare funktion som bärande element hos en tillverkad komponent. De vanligaste rostfria stålen har en kromhalt av 17-18% och ett nickelinnehåll av 8-10,5%. Därför går de under benämningen ”18/8” eller ”18/10”. Dessa krom-nickelstål kallas ”austenitiska rostfria stål”.

En annan grupp av rostfria stål kallas ”ferritiska”, som huvudsakligen är legerade med krom och möjligen med andra ämnen som titan. Man kan använda ferritiska stål med 12-17% krom med plastbelagd yta eller med ett ytskikt av metall för taktäckning.

1.2 Ekonomi med tak av rostfritt stål
När man gör en livscykelkalkyl av kostnaden för ett tak av ett visst material, tar man hänsyn till initialkostnaderna och de kostnader som kan väntas under takets livslängd. Denna fullkostnadskalkyl skall inkludera material, tillverkning, installation, drift, underhåll, stilleståndskostnader, utbyten på grund av slitage samt restvärde. Ett sådant kalkylprogram avsett för PC kan erhållas genom Euro Inox. Även om initialkostnaden med rostfritt stål kan vara högre än för andra metalliska material, blir den installerade kostnaden (material + installation) obetydligt högre. För ett tak av rostfritt stål kan emellertid livslängdskostnaden bli klart lägre än för ett tak av galvaniserat, plastat kolstål.

Lägre kostnad för det bärande underlaget
Eftersom rostfritt stål normalt motstår korrosion från fukt från undersidan av taktäckningen, är det inte alltid nödvändigt att ha ett ventilerat bärande underlag. Detta gör det möjligt att välja ett isolerat kompakt tak, som ofta är en billigare lösning och – om det är rätt utfört – har bättre byggnadsfysiska egenskaper. Men i så fall är det ett krav att ha en riktigt installerad ångspärr.

1.3 Fysikaliska egenskaper
Förutom för de estetiska egenskaperna och hållbarheten hos rostfritt stål väljer arkitekter, fastighetsägare och projektörer rostfritt stål för dess fysikaliska egenskaper.

Reflekterar värme
Materialets släta blanka yta ger rostfritt stål utmärkta värmereflekterande egenskaper.

Elektrisk ledningsförmåga
Det sammanhängande täckskiktet hos ett sömsvetsat rostfritt tak eliminerar behovet av en särskild åskledare. Ofta är det tillräckligt att ansluta taket till en god jordkontakt. Tak av rostfritt stål kan också användas som elektromagnetisk avskärmning, t.ex. för byggnader som innehåller känslig elektronisk utrustning.

Brandsäkerhet
Smältpunkten för rostfritt stål ligger vid 1500°C, vilket är avsevärt högre än de flesta andra taktäckningsmaterial, t.ex. Al 660°C, Zn 419°C, Cu 1083°C.

1.4 Mekaniska egenskaper
De mekaniska egenskaperna hos rostfritt stål har betydelse för den entreprenör som skall tillverka taket. Att materialet är lätt att arbeta med betyder mycket för tidsåtgången och därmed kostnaden för arbetet.

Bearbetning vid låga temperaturer
Rostfria stål för taktäckning är lätta att forma och foga. De är inte känsliga för låga eller mycket låga temperaturer, varför de går bra att bearbeta och installera nästan oberoende av väderleken.

Stålets mekaniska egenskaper
Rostfria stål har god hållfasthet, formbarhet och seghet över ett mycket brett temperaturintervall. Tack vare den höga hållfastheten är det ofta möjligt att använda tunna dimensioner för taktäckning och andra byggnadsdetaljer. Dessutom ökar styvheten hos materialet vid kallformning.

1.5 Miljöegenskaper
Miljöaspekterna har idag stor betydelse vid valet av material:
• Det måste vara säkert att arbeta med.
• Det skall vara neutralt i förhållande till omgivande miljö och ej avge skadliga ämnen till luft eller dräneringsvatten.
• Det får ej orsaka avfallsproblem när det förbrukats och skall kunna återanvändas helt.

Avfallsprodukter och återanvändning
Rostfritt stål tillverkas av upp till 60% återcirkulerat material och kan återanvändas till 100%, om och om igen. Medan vissa andra taktäckningsmaterial måste deponeras som miljöfarligt avfall, har rostfritt stål till och med ett positivt skrotvärde när byggnaden tjänat ut.

Neutralt mot regnvatten
Rostfritt stål har en särskild passiv ytfilm, som säkerställer att materialet inte inverkar på det regnvatten som sedan tar sig ner till grundvattnet.

1.6 Arkitektoniska kvaliteter
Få delar av en byggnad dominerar dess utseende så mycket som formen på taket. Rostfritt stål lämpar sig för varje takgeometri, såväl platt, som lutande eller krökt.

Konstruktionsmöjligheter
Rostfria stål finns med en mängd olika ytutföranden, som kan variera från dämpat grått till spegelblankt. Samtidigt ändrar de utseende alltefter minsta förändring av ljusförhållandena i omgivningen.

Takplanteringar
Eftersom rostfritt stål inte påverkas av jord och rötter är det ett utomordentligt underlag för ”gröna tak”. Med rätt val av rostfri stålsort och ett lämpligt dräneringslager mellan det rostfria stålet och de organiska materialen, kan man åstadkomma en växtplats för alla årstider.

2 Olika valmöjligheter
Arkitekten och takentreprenören kan tillsammans fatta en rad beslut som påverkar önskad visuell effekt, läggningsmetod och omgivning.

2.1 Rostfri stålsort
Beroende på omgivande miljö används olika stålsorter:

2.2 Ytfinish
Rostfritt stål kan ges en mängd olika ytutföranden, från spegelblankt till mattgrått, polerat, borstat, präglat med olika mönster, dekorvalsat och även färgat. När man bara ser till funktionen hos ett tak är valet enkelt: den vanligaste ytan är finish 2B, som är lätt reflekterande, jämn och slät. Som en generell regel gäller att ju glansigare och jämnare ytan är desto högre är korrosionshärdigheten och desto lättare är den att hålla ren. I stark kontrast mot de blanka och släta ytorna kan man få många olika slags matta och färgade ytutföranden. Valet i dessa fall är beroende av miljöförhållandena, omgivningen och byggnadens form. Euro Inox broschyr ”Guide för val av ytfinish” ger närmare informationer.

För traditionella tak föredrar man ofta mattvalsade eller lågreflekterande ytor. Leveransbeteckningar som 2B eller 2R (blankglödgat) används också, om man kan acceptera en högre reflektionsgrad.

Det breda sortimentet av lågreflekterande ytor kan framställas med flera olika metoder.

Elektrolytisk ytbeläggning på båda sidor med ett mycket tunt lager rent tenn (100%-igt). Fördelen med detta är inte enbart den vackra mattgrå ytfinishen, utan även att det blir enklare att utföra lödning av detaljer som t.ex. takrännor, genomföringar och kantskoningar. Det finns också tillbehör med samma ytfinish.

En mattgrå yta kan också erhållas genom kallvalsning. Många tillverkare har ett brett program av ytutföranden att erbjuda.

Det finns också mönstrade ytor för tak.

Ett annat sätt att framställa en matt yta är genom att blästra plåten med ett lämpligt granulat eller pulver av ett icke-järnhaltigt material. Genom olika modifieringar av denna metod kan man åstadkomma en rik variation av släta reflekterande eller matta ytor, som är både attraktiva och hållbara. Men processen kan medföra deformationer av materialet, särskilt om man bara blästrar ena sidan.

I en del länder är det mycket populärt att använda färgat rostfritt stål. Några tillverkare erbjuder detta som en plastad (PVDF) yta med en skikttjocklek av normalt 35 µm. På marknaden finns också utföranden belagda med akrylat i ett rikt urval av färger, som är anpassade mot dem som används för kolstål. Vissa tillverkare framställer färgad rostfri plåt med en kemisk-elektrolytisk process som påverkar oxidfilmens tjocklek, vilket resulterar i olika metallic-liknande färger som guld, blått, brons, grönt, svart och purpurrött.

2.3 Korrosionshärdighet och ytskydd
Normalt ändras inte det rostfria stålets korrosionshärdighet av de avslutande bearbetningsprocesserna, men man bör komma ihåg att ju slätare ytan är desto bättre är korrosionshärdigheten för varje stålsort. Detta gäller speciellt i kraftigt förorenade miljöer, där smuts och fukt som fastnar på grövre ytstrukturer kan fläcka ner eller förstöra den rostfria ytan. Det är därför viktigt att utföra takkonstruktionen så att regnvattnet lätt kan spola rent och rinna av ytan. Som skydd mot skador under hantering, bearbetning och installation kan många rostfria plåtprodukter levereras med ett ytskydd av självhäftande plast, som sedan lätt kan dras av.

2.4 Användning tillsammans med andra material
Rostfritt stål kommer ofta i kontakt med andra material. I en takkonstruktion kan det ofta vara en bitumenmatta. Medan andra material kan få korrosionsskador av kontakten med en bitumenmatta och dränerad fukt från denna, är det rostfria stålet helt resistent. Vid renovering av tak är det därför mera ekonomiskt att byta till rostfritt stål. En skadad bitumenmatta, som i annat fall måste avlägsnas och deponeras som miljöfarligt avfall, kan lämnas kvar på taket som underlag för den rostfria plåten. Ibland har man funnit att trä och betong avger fukt som innehåller hartser och impregneringsmedel, som kan orsaka korrosion på metalliska byggnadsmaterial. Erfarenheten har visat att rostfritt stål motstår angrepp av sådana ämnen. När man kombinerar olika metalliska material bör man vara särskilt uppmärksam. De kan ge upphov till galvanisk korrosion, en reaktion som liknar vad som sker i ett batteri: två metaller – den ena mera ”ädel” än den andra – kommer i elektriskt ledande kontakt med varandra genom en elektrolyt. Under dessa omständigheter, uppstår en elektrisk ström från den mindre ädla till den ädlare metallen varigenom den förra börjar förbrukas. Rostfritt stål har en spänningspotential som kan jämföras med silver och är därför oftast den ädlaste av de två. Regnvatten och även luftfuktighet kan här fungera som elektrolyt. Utan mellanliggande isolering börjar den oädlare metallen rosta medan det rostfria stålet förblir intakt. Ju större ytan är hos den ädlare metallen i förhållande till den oädlare och ju större skillnaden är vad gäller den elektrolytiska potentialen hos de båda materialen (se diagrammet på nästa sida) desto större är risken. Ett vanligt fel är att använda fästelement av icke-rostfritt stål (t.ex. galvaniserade skruvar, aluminiumnitar,....) för byggkomponenter av rostfritt stål. Eftersom ytan hos ett rostfritt tak är stor jämfört med fästelementets, kan ett sådant av mindre ädelt material angripas kraftigt genom galvanisk korrosion. Det är därför mycket viktigt att använda fästelement av rostfritt stål. Ganska ofta inträffar att det inte går att undvika kontakt mellan rostfritt stål och andra metaller, eller det kan till och med vara ett önskemål från arkitekten för att åstadkomma särskilda utseendeeffekter. I sådana fall kan den galvaniska potentialen minskas om man väljer att göra komponenten av rostfritt stål mycket mindre än den andra metallkomponenten (t.ex. målat eller galvaniserat kolstål). Av denna anledning blir det inga problem om man använder fästelement av rostfritt stål i tak av kolstål, aluminium, zink eller koppar. Men är ytan hos den rostfria komponenten relativt stor (en tumregel säger: mera än 10% större än för den oädlare metallen), är det viktigt att ha metallerna elektriskt isolerade från varandra. Detta kan ske genom ytbeläggning (på den ädlare metallen), isolerande mellanlägg och/eller packningar etc., som hindrar att ett galvaniskt element kan uppstå.

2.5 Verktyg
Som regel kan man vid takarbeten använda samma maskiner och handverktyg för rostfritt stål som normalt används för profilering, falsning och bockning. Men för att undvika att det uppstår rostfläckar och skrapmärken rekommenderas att man här använder verktyg och maskindelar av rostfritt, förkromat stål eller plast. Man måste också göra rent maskinerna före användningen för att undvika förorenande metallpartiklar.

2.6 Tillbehör
Som en regel gäller att tillbehör som t. ex. fasta klammer, glidklammer, skorstensrör, takbrunnar, ventilationsrör, etc. också skall vara av rostfritt stål. Om andra metalliska taktäckningsmaterial kommit till användning är det viktigt att kontrollera deras relationer i den galvaniska skalan. Vid behov kan ett elektriskt isolerande skikt användas som hjälp att undvika galvanisk korrosion.

2.7 Lödning av rostfritt stål
Plåtslagare som är vana att arbeta med andra metaller tvekar ibland att använda rostfritt stål, då man är osäker om de kan lödas. Visserligen kräver lödning av rostfritt stål något mera kunnande, men det är inte svårt att lära sig och att behärska det. Nyckeln till ett gott resultat är att använda sig av ett lämpligt flussmedel. Flux baserade på ortofosfat ger utmärkta resultat och eliminerar risken att få problem orsakade av klorider. Under alla förhållanden måste de rostfria ytorna rengöras och sköljas noggrant efter lödningen för att avlägsna alla rester av flussmedlet. De flussmedel som används för andra metaller, som t.ex. koppar och zink, är inte lämpliga för rostfritt stål. Lödningsverktygen kan göras rena med flussmedel för rostfritt stål, men man bör undvika att använda brynsten. Som lödmetall kan man använda:
• Rent tenn, med en smältpunkt av 230°C
• Tenn-silver- och tenn-bly-legeringar med en smältpunkt av 215-250°C. Komponenter som kommer att utsättas för större mekaniska påkänningar bör fästas med popnitar eller punktsvetsar innan man utför lödningen.

3 Traditionell taktäckning med stående fals
Band av rostfritt stål, vanligen med en tjocklek av 0,4 eller 0,5 mm, kan levereras i bredder mellan 350 och 650 mm. Med dessa tjocklekar kan banden profileras på arbetsplatsen, men oftast sker det med specialmaskiner i plåtslageriet.

3.1 Takkonstruktioner
Förprofilerad takplåt kräver ett heltäckande underlag på taket. För ett traditionellt kallt och ventilerat tak är underlaget ofta en träpanel med en luftspalt på ca 3 mm mellan brädorna. Man kan också använda plywoodskivor om de ventileras på lämpligt sätt.

Takskivan av trä bör ha en minsta tjocklek
av 22 mm 1) för att ge ett gott fäste för skruv eller spik av rostfritt stål. I allmänhet lägger man en underlagspapp mellan plåt och trä; detta fungerar både som ljudisolering och skydd. Denna traditionella takstruktur blir ofta dyrare än en isolerad kompaktlösning, eftersom det är en dubbel konstruktion. Å andra sidan, kan man använda enklare och billigare fästklammer. Ett varmt kompakt tak är att rekommendera, då det är bättre byggnadsfysikaliskt. I detta fall kan det heltäckande underlaget vara i form av en träpanel som lagts direkt på isoleringen. Numera är det dock vanligare med en hård isolering, t.ex. mineralfiber eller foamglas. Det är mycket viktigt att ha en effektiv ångspärr mellan innerpanel och isolering.

3.2 Fästelement
Den rostfria takplåten är fäst mot underlaget med klammer av olika slag:
• Glidklammer eller fast klammer
• Klammer för fäste mot trä i oisolerade tak eller mot plåt eller profiler av metall
• Specialklammer för fäste mellan eller genom hårda isoleringsskivor, t.ex.
Z-profil, GP- eller Krabban-klammer

För beräkning av antalet fästklammer per kvadratmeter tak hänvisas till anvisningarna enligt nationell standard med anpassning efter varje enskild situation. Beräkningarna tar hänsyn till byggnadens höjd, form, takvinkel, läge och omgivande terräng, vind- och snöförhållanden samt geografiskt område. Antalet fasta och rörliga fästklammer samt deras inplacering bestäms av takplåtarnas längd och takets lutning.

3.3 Falsning
Sedan den första takplåten lagts, läggs den andra så att kanterna hakar i varandra. Fogen låses sedan genom enkel eller dubbel falsning av skarven. På detta sätt kan man få en vattentät stående fals. Enkelfalsar får bara användas vid taklutningar över 75°. Dubbelfalsning rekommenderas för sluttande tak, där minsta lutningsvinkel är bestämd enligt nationell standard.

Falsningen kan göras med handverktyg, men det är vanligare att använda speciella falsningsmaskiner. De delar av maskinen som kommer i direkt kontakt med den rostfria plåten bör vara av rostfritt stål eller härdade specialstål eller legeringar, som inte lämnar metallpartiklar kvar på plåten.

Falsningen kan göras med handverktyg, men det är vanligare att använda speciella falsningsmaskiner. De delar av maskinen som kommer i direkt kontakt med den rostfria plåten bör vara av rostfritt stål eller härdade specialstål eller legeringar, som inte lämnar metallpartiklar kvar på plåten.

3.4 Lämpliga former för tak
Den traditionella metoden med stående fals kan användas för många olika takformer:
• vanliga lutande tak med en viss minsta takvinkel (definierad enligt nationell standard) krökta, cylindriska och sfäriska tak

4 Tak med sömsvetsad stående fals
Detta system utvecklades i Sverige för nästan 40 år sedan och har sedan dess kommit att användas över hela världen. Miljontals kvadratmeter tak har lagts enligt denna metod. Det rostfria bandmaterialet är alltid av den austenitiska, svetsbara stålsorten EN 1.4401. Vanligen använder man 0,4 eller 0,5 mm tjocklek i bandform eller klippt plåt i smala eller fullbreda format (upp till 1250 för viktbelastade tak).

4.1 Svetsteknik

Banden med de enkla stående falsarna (ca 30 mm) sömsvetsas ihop med en speciell maskin. Metoden är en kontinuerlig motståndssvetsning utan tillsatsmaterial. Svetsningen sker mellan kontaktelektroder i form av hjul som roterar på båda sidor av den stående falsen, medan maskinen förflyttar sig utefter denna med en hastighet av 3,5 meter/minut. Mikrostrukturen i den upphettade svetszonen påverkas minimalt och det blir obetydlig oxidation på ytan, detta tack vare att svetsen kyls snabbt till följd av den höga svetshastigheten, den tunna tjockleken hos materialet (2 x 0,4 mm eller 0,5 mm) och kylningen av kontakthjulen. För fixeringen av taktäckningen mot underlaget insvetsas den mycket tunna rörliga delen av glidklammern i fogen samtidigt med falsarna. Där man inte kommer åt med den automatiska svetsmaskinen använder man en maskin för detaljsvetsning eller en manuell punktsvetstång.

4.2 Falsningsteknik
Efter sömsvetsningen använder man en speciell maskin som viker den stående falsen just över själva svetsen. På det sättet förstärks fogen samtidigt som den riktas upp.

4.3 Vattentäthet
Rostfria tak som sömsvetsats enligt denna metod är helt täta, även under vatten. Det vanligaste användningsområdet för denna metod är för tak som är helt plana eller svagt lutande, där det kan bildas vattensamlingar. Ofta har sådana tak täckts med takpapp eller andra material som försämrats med tiden. Det sömsvetsade rostfria utförandet är lika lämpligt för såväl små tak och egna hem som för stora byggnadskomplex som t.ex. skolor, sjukhus och museer, där det är viktigt att säkerställa hållbarhet över byggnadens hela livslängd.
Metoden är särskilt lämplig att använda för nya byggnadsprojekt, eftersom livslängden hos taket lätt svarar mot hela byggnadens. Även för renovering av tak, där andra material har visat dålig hållbarhet, blir det sömsvetsade rostfria taket allt populärare. Eftersom rostfritt stål inte påverkas av bitumenmaterial, behöver gammal takpapp inte avlägsnas vid en renovering. Sömsvetsmetoden är också lämplig för balkonggolv och skärmtak.

4.4 Takplanteringar
Sömsvetsat rostfritt stål är idealiskt för ”gröna” tak, tack vare sin korrosionshärdighet, hållfasthet och härdighet mot rotsystem och alger. För detta ändamål bör man bara använda molybdenlegerat rostfritt stål.

4.5 Förankring av sömsvetsade tak
Det plana taket fixeras mot underlaget med särskilt konstruerade glidklammer, som tillåter termisk utvidgning. Ett alternativ är att viktbelasta taket – med en grusbädd, särskilda tyngder av sten, plattor, trädäck eller annat material lämpligt för växtlighet.

4.6 Lämpliga stålsorter och ytutföranden
För platta tak rekommenderas alltid ett molybdenlegerat rostfritt stål av typ 1.4404 eller 1.4436. Bandbredden är vanligen 625 eller 650 mm för maskinsvetsade tak och 800 till 1250 mm för viktbelastade tak. För områden med höga vindlaster eller för att anpassa utförandet till näraliggande byggnader, förekommer det att man specificerar bandbredder på 400 till 600 mm. Det vanligaste ytutförandet är finish 2B för platta och viktbelastade tak, men man använder också en icke-reflekterande, matt yta, som åstadkommes genom blästring eller särskild kallvalsning för att uppnå vissa estetiska effekter.

4.7 Särskilda tillbehör
Det sömsvetsade systemet kräver en uppsättning av specialtillbehör. Förutom olika sorters klammer, kan tillverkare erbjuda specialdetaljer som takbrunn, med eller utan lövsil, för platta tak och ventilationsrör.

4.8 Motiv att välja sömsvetsmetoden
• Det finns nästan inga begränsningar vad gäller lutande eller platta tak; böjda, branta och platta sektioner kan kombineras
• Det är mindre risk förknippad med nästan plana sektioner på överdelen av cylindriska eller sfäriska tak
• Sömsvetsade tak är vattentäta
• Förbockade taksektioner kan monteras vinkelrätt mot taklutningen
• Taket är ett helt täckande skikt som medför bättre skydd mot åsknedslag, även elektro- magnetisk strålning (Faradays bur-effekt)
• Svetsade tak är svåra att forcera utan specialutrustning, vilket innebär största säkerhet vid risk för inbrott och rymning.

5 Andra taksystem
Profilerad takplåt
Trapets- eller sinuskorrugerade takplåtar kan användas som tätskikt för lutande tak. Plåtarna fästs normalt med synliga fästelement av rostfritt stål. Dessa taktyper behöver inte någon heltäckande bärande understruktur. Takplåtarna fästs direkt mot bärande takbalkar av trä eller stål på regelbundna avstånd. Systemet används vanligen för industribyggnader, både för tak och fasader.

Man kan använda rostfri korrugerad plåt med större profilhöjd som täckning på ett bärande underlag. Sådan plåt kan användas som stöd för platta eller lutande tak på byggnader med korrosiv inomhusmiljö, t.ex. pappersindustri, vattenreningsverk, bryggerier eller avfallsanläggningar.

System med vikfog
Sådana förformade takplåtar har vanligen en bredd mellan 300 och 600 mm och en stående fals med upp till 65 mm höjd. Plåtarna, som bärs upp av en fästskena på varje balk, viks över toppen på fästskenan med en särskild bockningsmaskin.

6 Europeiska normer

EN 502 Takprodukter av plåt – Specifikationer för produkter av rostfritt stål på fullt bärande underlag.

EN 508-3 Takprodukter av plåt – Specifikationer för självbärande produkter av stål, aluminium eller plåt av rostfritt stål – Del 3: Rostfritt stål.

EN 10088 Rostfria stål. Förteckning över rostfria stål.

EN 10088-2 Rostfria stål. Tekniska leveransvillkor för plåt och band för allmänna användningsändamål.

EN 10088-3 Rostfria stål. Tekniska leveransvillkor för ämnen, stång, valstråd och profiler för allmänna användningsändamål.

EN 612 Takrännor och stuprör av plåt. Definitioner, klassifikationer och fordringar.


Svenska normer:
Hus AMA 98 Sektion JTC

Boverkets handbok Snö- och vindlast, utgåva 2, BSV 97 (1997)

BKR BFS 1998:39 Sektion Vindlast



 PDF: Teknisk guide for tak av rostfritt stal