Rengöring Och Underhall av Rostfritt Stal Inom Arkitekturen

Rengöring och Underhåll av Rostfritt Stål Inom Arkitekturen

ISBN 2-87997-059-8
© Euro Inox 2002, 2003

1. Introduktion

Rostfria stål är korrosionshärdiga av naturen och behöver inget ytterligare ytskydd för att behålla sin glans och användbarhet under lång tid. Visst rutinunderhåll med rengöring och tvättning kan vara nödvändig, så att den ursprungliga stålytan bibehåller sina estetiska och korrosionshärdiga kvaliteter. I detta avseende är de rostfria stålen inte annorlunda än andra konstruktionsmaterial som t. ex glas, plast eller färgat stål, vilka inte heller är underhållsfria under byggnadens livslängd.

Följande riktlinjer är avsedda som råd till fastighetsägare, fastighetsskötare och administratörer hur man kan utföra rengöring på ett kostnadseffektivt sätt, så att man tar vara på det rostfria stålets goda korrosionshärdighet.



2. De rostfria stålens självläkande skyddsmekanism

Först av allt är det viktigt att förstå varför ett rostfritt stål är så korrosionshärdigt. De ingående legeringsämnena i rostfritt stål bildar nämligen en tunn, genomskinlig “passiv yta” på stålet. Även om denna skyddande hinna bara är några atomer tjockt, så återbildas den spontant i närvaro av syre från omgivande luft eller vatten. Även om materialet repas eller skadas på annat sätt, så skyddar det passiva ytskiktet mot korrosion. Detta förklarar varför rostfritt stål inte behöver någon ytbeläggning eller annat korrosionsskydd för att bibehålla sin glans även efter decenniers användning.



3. Första rengöring

Den första rengöringen utförs normalt innan byggnaden överlämnas till ägaren. Om de rostfria ytorna har skyddats på ett adekvat sätt, krävs vanligen endast en enkel “underhållstvättning” i samband med överlåtelsen.

Ofta använder man en självhäftande plastfilm för att skydda de rostfria komponenterna under tillverkning, transporter och montering. Även om detta ger ett utmärkt skydd mot ytskador och nedsmutsning, kan vissa plaster påverkas av den ultravioletta strålningen i solljuset, vilket kan göra det svårt att ta av plasten. Även klisterytan kan bli svår att få bort. Därför bör man riva bort plastfilmen så snart den inte längre behövs som skydd under installations- och byggnadsarbetena, lämpligen med början uppifrån byggnaden och nedåt.

Stänk av cement och murbruk kan tvättas bort med en utspädd fosforsyralösning. Skölj sedan med vatten (helst destillerat vatten) och torka. Med destillerat
vatten minskas risken för vattenfläckar. Specialiserade rengöringsföretag kan ibland tillhandahålla särskilda rengöringslösningar. Men tillåt aldrig användning av saltsyralösningar eller andra särskilda medel för borttagning av murbruk, på rostfritt stål. Om detta ändå skulle inträffa oavsiktligt eller genom stänk på en rostfri yta, skölj rikligt med rent vatten.

Byggnadsentreprenörer och byggföretag är inte alltid medvetna om den skada som vanliga rengöringsmedel för cementbruk baserade på saltsyra kan ge på material av rostfritt stål. Detta bör understrykas särskilt. Om möjligt bör man lägga om ordningsföljden på byggnadsarbetet så, att installation och rengöring av tegel och keramiska plattor är slutförda innan näraliggande rostfria komponenter som t.ex. kantskoningar och sparkplåtar installeras.

Partiklar av järn som överförts i kontakt mot vanligt konstruktionsstål, byggnadsställningar, etc. måste avlägsnas genast. Stålstoft från operationer som svetsning, kapning, borrning och slipning av kolstål (ej rostfria stål) börjar snabbt rosta. Förutom att de själva rostar så kan dessa partiklar åstadkomma lokala genombrott i den “passiva filmen” på rostfritt stål, vilket kan resultera i punktkorrosion trots den normalt goda korrosionshärdigheten.

På ett tidigt stadium kan sådana lätta missfärgningar avlägsnas mekaniskt med en nylonsvamp av typ “Scotch-Brite” som används i kök. Alternativt kan man använda något i handeln förekommande rengöringsmedel innehållande fosforsyra avsett för rostfritt stål.

Om en punktkorrosion trots allt inträffat, kan man beroende av hur svårt angreppet är, behöva tillgripa kemisk betning eller mekanisk bearbetning för att återställa stålytan. Det finns betpastor som kan användas för begränsade ytskador ute på arbetsplatsen. Beakta då särskilt att sådana produkter noga måste hanteras enligt leverantörens anvisningar, så att reglerna för arbetsskydd och miljö ej åsidosättes. Man kan anlita särskilda branschföretag, som kan utföra sådana arbeten på arbetsplatsen.

När man rengör och återställer korrosionshärdigheten hos en yta genom betning, kan detta medföra att ytans utseende påverkas. Det kan därför bli nödvändigt med någon ytterligare mekanisk eller kemisk behandling för att återställa den ursprungliga ytfinishen. Det bästa är därför att från början undvika föroreningar och skador på de rostfria byggkomponenterna genom att antingen använda lämpliga skydd för dessa under byggnadsarbetet, eller vänta med att installera dem tills de arbeten som kan orsaka skador har slutförts.



4. Underhållsrengöring

För utvändiga installationer som t.ex. fasadelement, kan regn normalt väntas skölja bort ansamlad smuts och andra beläggningar, om ytorna är tillräckligt fritt exponerade. Man bör vara särskilt uppmärksam på övertäckta ytor, när man utför rutinrengöring så att områden med ackumulerat luftburet stoft renspolas. Detta är särskilt viktigt i marin och industriell miljö, där ansamlingar av stoft innehållande klorider eller svaveloxider kan resultera i lokal korrosion, om de inte avlägsnas effektivt.

För installationer inomhus kan avtryck av fingrar vara mindre önskvärda. Det finns en mängd olika ytutföranden i rostfritt stål av vilka många är särskilt lämpliga i starkt frekventerade offentliga miljöer. Väljer man en ytfinish som är mindre känslig för fingermärken redan på designstadiet, kan man reducera behovet och kostnaderna för rengöring under byggnadens hela livslängd.

Borstade ytor, som ofta är ett populärt val för inomhusapplikationer, kan uppvisa fingermärken omedelbart efter installationen. Men redan efter ett par rengöringstillfällen brukar sådana märken synas allt mindre.



5. Rengöringsmedel

För att avlägsna fingermärken och liknande fläckar på ytor av rostfritt inom arkitekturen brukar tvålvatten eller milda diskmedel vanligen ge säkra och bra resultat.

Med i handeln förekommande spray-flaskor med rengöringsmedel blir rengöringen lätt samtidigt som man får en tunn hinna med polerad effekt. Sådana spay-medel tar bort fingermärken samtidigt som de minskar tendensen till nya märken i fortsättningen. Efterpolera med en torr mjuk trasa. Närmaste lokala leverantör av rostfritt stål bör kunna ge rekommendation om vilka medel som är lämpliga.

Högglanspolerat rostfritt stål kan rengöras med fönsterputsmedel. De bör dock ej innehålla klorider (koksalt).

För svårare fläckar kan krämiga putsmedel, t.ex Vim cream, vara effektiva. Sådana kan också användas för att tvätta bort vattenfläckar och lätta missfärgningar. Avlägsna sedan resterna genom att skölja med rent vatten (helst destillerat vatten av den sort som används för ångstrykjärn och bilbatterier) och torka bort ev. kvarvarande ränder av putsmedel och vattenmärken. Skurpulver skall inte används eftersom det ger repor på de rostfria ytorna.

Svåra fläckar av fett och olja kan tas bort med denaturerad alkohol eller aceton. Sådana lösningsmedel medför ingen risk för korrosion på rostfritt stål. Man bör dock vara försiktig med mängden lösningsmedel så att fläckarna ej sprids ut över en större yta, vilket försvårar rengöringen. Det kan därför vara lämpligt att tvätta flera gånger med rent lösningsmedel på en ren mjuk trasa, tills alla spår av fettresterna är borta.

Målarfärg och graffiti kan avlägsnas med i handeln förekommande soda- eller färglösningsmedel. Undvik att använda färgskrapa eller kniv, eftersom de lätt repar den rostfria stålytan.

Starkt misskötta ytor kan rengöras med metallputsmedel som används för rengöring av förkromade ytor (t.ex. på bilar). Även den typ av rubbing som används för polering av billacker kan övervägas. Man bör dock vara försiktig, då högglanspolerade ytor kan repas av sådant polermedel.

Alternativt kan man använda särskilda rengöringsmedel innehållande fosforsyra för rostfritt stål, skölj sedan med destillerat vatten och torka. Det är tillrådligt att behandla hela ytan på komponenten så att man inte riskerar flammighet på ytan.

Före användningen av ett rengöringsmedel bör man begära av leverantören det instruktions-material som beskriver vilka föreskrifter ur skydds- och miljösynpunkt som gäller. Vid tveksamhet, begär mera information.


Rengöringsmedel som INTE skall användas på rostfritt stål är:

• Kloridhaltiga rengöringsmedel, särskilt sådana innehållande saltsyra,
• Blekmedel innehållande hypoklorit. Om det genom olyckshändelse spillts på rostfritt stål, skölj omedelbart med rikligt med vatten,
• Silverputs får ej användas på rostfritt stål.

6. Rengöringsartikar

En fuktig trasa eller ett sämskskinn är oftast tillräckligt för att torka bort lättare smuts, fingermärken och liknande.

För mera vidhäftande fläckar kan rengöringssvamp av typ “Scotch-Brite” ofta vara lämplig. Trådnystan av metalltråd (icke rostfritt stål), stålull eller metallborstar skall ej användas på rostfritt stål. Förutom att de repar den rostfria ytan, kan de lämna partiklar av kolstål och bilda rostfläckar när ytan blir våt.

En mjuk nylonborste kan lämpligen användas för att rengöra mönstrad rostfri plåt. Stålborstar av andra material än rostfritt stål får ej användas.

För slipad rostfri plåt med synbara slipränder skall rengöringsarbetet utföras i slipriktningen – ej tvärs över denna.
När vatten har använts för rengöring eller sköljning är det lämpligt att torrtorka ytan för att förhindra efterlämnade vattenmärken, speciellt inom områden med hårt vatten. Genom att då använda destillerat vatten undviks sådana vattenmärken.

För att undvika överföring av föroreningar i form av järnpartiklar, se till att rengöringsmaterialen inte har använts för vanligt stål (kolstål) tidigare. Rengöringsmaterial som används för rostfritt stål bör lämpligen reserveras enbart för detta ändamål.



7. Rengöringsintervall

Rengöringsintervallen för rostfria stålytor inomhus är egentligen inte annorlunda än för andra material. Tvättning bör ske innan det blivit en iögonenfallande ansamling av smuts eller fingermärken, så att arbetet med rengöring blir så lätt som möjligt samtidigt som man minimerar risken för kvarstående märken eller inverkan på ytfinishen.

Utomhus kan de rostfria stålen utsättas för mera aggressiv miljö i närvaro av:

• marin atmosfär,
• industriatmosfär,
• stänk från vägsalter,
• luftföroreningar och bilavgaser.

Samtliga miljöer kan ge upphov till bruna fläckar. En god regel är att rengöra de rostfria ytorna lika ofta som man tvättar byggnadens fönster. Beroende på graden av nedsmutsning från omgivningen rekommenderas ett intervall av 6-12 månader vid lätt nedsmutsning och 3-6 månader för svårare förhållanden som de ovan nämnda. Ett rengöringsmedel innehållande fosforsyra kan användas för att avlägsna fläckar av detta slag.


 PDF: Rengöring Och Underhall av Rostfritt Stal Inom Arkitekturen